Tidningsartiklar om KyHF som grundades år 1910

Under årtals-flikarna till vänster finns länkar till ytterligare artiklar om vår förening.

Tidningen Nyland 25.5 1929:

E t t   g o t t   h e m b y g d s a r b e t e

Några anteckningar om Kyrkslätt hembygdsförenings snart 20-åriga verksamhet.

För Nyland av Helge Jansson

Strävanden för utforskning av hembygdens natur och kulturella liv vann efter sekelskiftet allt större anslutning i vart land. Föreningar för hembygdsforskning bildades flerstädes i svenska Finland. I Kyrkslätt drömde man även om en sådan sammanslutning. Initiativet till en hembygdsförening i Kyrkslätt togs slutligen vintern 1910 av professor J. E. Rosberg och dr R. Boldt. I brev av den 11 februari vände sig professor Rosberg till två Kyrkslättsstudenter med en förfrågan, huruvida de vore villiga att arbeta för en hembygdsförening bland i Helsingfors bosatta Kyrkslättbor. Ett möte mellan dessa personer ägde därpå rum den 16 februari i Helsingfors hos dr R. Boldt. Därvid dryftades förslaget förberedelsevis, och det beslöts att utvidga den blivande föreningens verksamhet, så att den komme att omfatta alla, som på något sätt känna sig höra samman med vår socken och ömska arbeta för dess utforskande. På ett nytt möte den 21 februari hos professor J. E. Rosberg uppgjordes förslag till ett upprop. Tillika beslöts att sammankalla ett förberedande möte den 18 mars. Uppropet jämte möteskallelsen mångfaldigades och kringsändes till ungefär ett halvtannat hundratal personer. Uppropet var undertecknat av professor J. E. Rosberg, dr Emil O. Linden, läraren A. N. Winell, fil. mag. Arvid Nummelin och studeranden Birger Jansson. Mötet ägde rum den 18 mars i Societetshuset i Helsingfors och var besökt av ungefär 30 personer. Professor J. E. Rosberg öppnade mötet och framhöll syftet med mötets sammankallande. Till ordförande utsågs professor J. E. Rosberg, sekreterare blev fil. mag. Arvid Nummelin. Efter ett inledande föredrag av dr R. Boldt om hembygdsforskningens betydelse, dess uppgift och utveckling i vårt land beslöts efter en kortare diskussion enhälligt att bilda en hembygdsförening. Sammanslutningen erhöll namnet Kyrkslätt hembygdsförening. En kommitté, bestående av professor J. E. Rosberg, jur. kand. Gunnar Takolander och lärare A. N. Winell, tillsattes för att uppgöra stadgar. På mötet höll professor J. E. Rosberg ett föredrag om arbetsuppgifter för hembygdsforskningen i Kyrkslätt. Därpå samlades mötesdeltagarna till en gemensam supé. En varm hembygdsstämning var rådande. Många tal höllos under kvällens lopp och Kyrkslätthistorier berättades.

Kommittén hade snart sitt förslag till stadgar färdigt och sammankallade Kykrslätt hembygdsförening till möte den 16 april i Geografiska föreningen. På mötet granskades och godkändes kommitténs förslag till stadgar. Till bestyrelse valdes efter omröstning följande personer: professor j. E. Rosberg, läraren J. E. Sundqvist, jur. kand. Gunnar Takolander, lanthushållaren W. Sahrbeg. doktorinnan E. Linden, läraren A. N. Winell och fil. mag. Arvid Nummelin. Den 4 juni hade styrelsen sitt konstituerade möte i Hindersby folkskola. Till föreningens ordförande utsågs därvid professor J. E. Rosberg, till viceordförande läraren J. E. Sundqvist, till sekreterare fil. mag. Arvid Nummelin, till bibliotekarie läraren A. N. Winell, till kassör jur. kand. Gunnar Takolander, till ombudsman för naturskydd lanthushållaren W. Sahrberg. På sådant sätt uppkom Kyrkslätt hembygdsförening. Den grundades under lyckliga förebud och vann genast i början talrik anslutning, som ingav hopp om att även fortsättningen komme att bliva god. Kyrkslätt hembygdsförening har under sin tillvaro sökt sprida forskningens ljus över hembygden. Föreningens verksamhet har från dess begynnelse gått ut på att samla ortsnamn i Kyrkslätt, att uppteckna gamla berättelser och sagor, att samla vykort, bomärken och släktuppgifter och verka för naturskydd, såsom skyddandet av stora lindar, enar och andra sällsynta trädslag. Föreningen har även velat liva intresset för hemslöjd, sömnad och vävnad m. m. I fråga om insamling av ortnamn försökte föreningen få så många som möjligt med för att väcka intresse för hembygdsforskning. För detta ändamål lät föreningen trycka blanketter, vilka med ungdomsföreningarnas tillhjälp kringsändes i socknen för att ifyllas. Resultatet blev emellertid lika med noll.

Den folkloristiska uppteckningen handhades av studeranden Birger Jansson. Han var sommaren 1910 Svenska Litteratursällskapets stipendiat och inlade stora förtjänster för samlandet av folklore i Kyrkslätt.

Meiko naturpark kommer till stånd.

Genast vid Kyrkslätt hembygdsförenings tillblivelse bragtes frågan om en naturpark på tal. Långt förrän de första av våra hembygdsföreningar uppstodo, hade man i Sverige skyddsskogar, där naturen får stå i sitt urtillstånd. Naturparkerna skola ge en bild av den jungfruliga naturen, sådan den var, innan människan lade sin hand på den. Yxan får ej gå fram över dem och ej heller få de vilda djuren utrotas i naturparkerna, ty man vill för kommande släkten bevara några rester av ännu obruten bygd. Kyrkslätt hembygdsförening, som ägnat sin uppmärksamhet åt många speciella uppgifter för naturskydd, ville ej blott stanna vid uttalandet av några allmänna önskningsmål, utan även försöka få något uträttat. På förslag av lanthushållaren Valfrid Engberg tog hembygdsföreningen år 1911 initiativet till bildandet av en naturpark å Wohls i trakten av Meiko träsk. Hembygdsföreningen ingick till kommunalstämman med en anhållan om att kommunen måtte låta avskilja ett lämpligt skogsområde å Wohls för att fredas för all åverkan. Kommunalstämman biföll föreningens önskan. Ett område om cirka 6,5 tunnland mark pä södra Tallholmen utstakades och uppmättes av kommissionslantmätaren Karl Linsen. Kommunen avstod området åt hembygdsföreningen med full äganderätt. Gåvobrevet var på Kyrkslätt kommuns vägnar undertecknat av häradshövding Gösta Palmgren och lanthushållaren Viktor Westman. Hembygdsföreningen mottog med tacksamhet gåvan. Äran av att på Kyrkslätt hembygdsförenings vägnar hos häradsrätten på orten söka lagfart på naturparken tillkommer lanthushållaren K. J. Röman. Från många håll gjordes emellertid gällande, att området, för att tjäna sitt egentliga syftemål som naturpark, borde om möjligt förstoras. Närmast borde ett mindre område, tillhörigt sågägare Malm inlösas, varigenom hela naturparken komme att utgöra ungefär 10 tunnland och framför allt erhålla en längre strandremsa samt då bli något helt. Vidare borde föreningen söka erhålla ett mindre, kilformigt område, tillhörande Kusas, Ragvalds och Lindal. Detta område vore av vikt med avseende fäst på eventuellt utvidgning i framtiden av naturparken inpå "Aktiebolaget svenska småbruk och egna hems" marker i Överby. För att driva underhandlingar med vederbörande jordägare tillsattes en kommitté, bestående av professor J. E. Rosberg, häradshövding Gösta Palmgren och lanthushållaren K. J. Röman. Senare meddelade kommittén, att "Aktiebolaget svenska småbruk och egna hem" hade lovat till föreningen avyttra så billigt som möjligt sin strandremsa vid Meikko. Hembygdsföreningen var emellertid ur stånd att utvidga naturparken, närmast av ekonomiska skäl. Frågan skulle hållas i minnet, och väntar fortfarande på sin lösning.

Kyrkslätt hembygdsförenings naturpark ligger vid Meiko träsk. Den kallas därför Meiko parken. Rättvisligen bör området heta Dammviken, efter den lilla vik, som tränger in i detsamma. I hembygdsföreningens skriftserie n:o 2, Dammviken eller Meikko naturpark i Kyrkslätt, författad av professor J. E. Rosberg, kan läsaren få kännedom om parkens vegetation och djurvärld.

Kyrkslätt hembygdsförening ville även tillvarataga åldriga och typiska byggnader, redskap, husgeråd, handlingar och böcker, allt som var ägnat att belysa våra förfäders liv och verksamhet. Större och vidsträcktare bekantskap med fädrens verk måste självfallet öka intresset för hembygden, väcka känslor av pietet och vördnad samt knyta oss oupplösligt samman med den bygd, som sett oss födas.

Tina blir hembygdsmuseum.

Tanken på ett hembygdsmuseum uppstod. Initiativet till museet togs av läraren A. N. Winell på ett möte av Kyrkslätt hembygdstörening år 1913. Förslaget mottogs med värme och sympati. Senare meddelades, att konsul Wilén på Sundsberg erbjudit Tina gamla byggnad gratis åt föreningen till museum. Professor J. E. Rosberg verkställde syn på byggnaden och fann den lämplig. Men på grund av storskiftesreglering hade byggnaden kommit pä Masa hemmans mark, och ägaren till Masa, handlanden J. Lönnberg, yrkade på dess flyttning. Hembygdsföreningen var därför tvungen att inlösa tomten med tillhörande parcell. Pengar härtill fingos av delägarna i den s.k. Magasinsfonden. Denna mangårdsbyggnad har endast en våning och innehåller trenne rum och en farstuga. På den vänstra sidan av denna farstuga är storstugan belägen, och på motsatta sidan finnes ett främmanrum och en kammare. I storstugan särskilja vi ett sänghörn, ett långbordshörn, ett spiselhörn samt ett slöjdhörn. I den vackert inredda storstugan finnas allehanda typiska inventarier från bondgårdarna i Kyrkslätt. I kamrarna finnas även en mängd föremål av intresse.

Tillsvidare äger museet endast två uthus, nämligen lofthuset och sädesboden. Lofthuset, som är hämtad från Bak-Stolas i Smedsby och skänkt av ingenjör C. Brunou, är ett trevligt s. k. dubbelloft med fyra bodar, två uppe och två nere. Sädesboden är av en vacker typ och är inköpt av en sytningsman på Alis kronoboställe i Evitskog. I bodarna finnas gamla jordbruksredskap, som ha stort värde i lantbruksetnografens ögon.

På Gammal-Tina äro redan talrika väl 500 värdefulla fornsaker. Samlaren och tiggaren framför andra har varit avlidne häradsdomaren W. Sahrberg. Han övervakade även arbetena med husens överflyttande och deras restaurering. Hela museets uppkomst är till större delen hans förtjänst. Vid föremålens anordnande hade han sakkunnig hjälp av doktor Gabriel Nikander. Museet öppnades första gången för allmänheten den 29 december 1913, då en invigningshögtidlighet försiggick i samband med ett hembygdsmöte. Herr W. Sahrberg var museets intendent ända till sin död, då posten övertogs av järnvägstjänstemannen Hagman.

Museets tillkomst och föremålens uppställning beskrives av lektor Birger Jansson. Beskrivningen heter Gammel-Tina och är den första i ordningen i Kyrkslätt hembygdsförenings skriftserie. Gammal-Tina med sina rödmålade byggnader bära en ålderdomlig prägel och bildar en liten anslående komplex. På högsta backhöjden norrom de andra byggnaderna reser sig en gammal väderkvarn, som är en gåva av lanthushållaren H. Lindén, och pryder museets gamla bytomt. För att besökaren emellertid skall få en bild av en gammaldags Kyrkslätt bondgård, en sådan som hembygdsföreningen önskat låta uppstå ur förgängelsen, fordras ännu flera byggnader: stall och ladugård och kanske någon annan mindre byggnad. Att anskaffa, uppföra och införliva dem med museet är föreningens följande omsorg och närmaste arbetsuppgift. En gång fullbordat kommer Gammel-Tina att stå som ett av Kyrkslättbygdens vackraste kulturminnen, en helgad plats, där kommande Kyrkslättbor skola samlas i minnenas hägn. Kyrkslätt hembygdsförening har kunnat glädja sig åt en talrik anslutning och hade redan före kriget en betydande gärning bakom sig. Världskrigets förlamande stämning smög sig allt starkare över alla.

Intresset för hembygdsföreningens arbete svalnade. Föreningens möten blevo fåtaligt besökta. Det såg hopplöst ut. För att åter väcka intresse för hembygdsföreningens strävanden hällos alla möten i Ljungheda tillsammans med Mellersta Kyrkslätt ungdomsförening. Intresset för föreningens verksamhet började åter stiga. Det blev på nytt fart i arbetet.

År 1919 framkastade professor J. E. Rosberg tanken på ett eget arkivhus, där föreningens värdesaker, dess handlingar och skrifter skulle uppbevaras. Förslaget vann understöd, för så vitt kommunen kunde fås att understöda företaget, men i annat fall borde inte föreningen än så länge tänka på ett sådant kostsamt bygge. Arkivhuset byggdes några år senare under prästgården, kommunen och sparbanken stod för utgifterna. Hembygdsföreningen fick en del av arkivhuset till sin fria disposition.

Socknens 600-års jubileum dryftas.

På hembygdsmötet den 11 nov. 1923 förelogs följande fråga till diskussion: Pä vilket sätt skall Kyrkslätt sockens 600-årsminne 1930 värdigt firas? Frågan framkastades av professor J. E. Rosberg. Mötet enades om att en hela socknen omfattande fest skulle hållas nämnda år. Vidare beslöts, att en ny utvidgad och kompletterad upplaga av Kyrkslätt historia skulle utgivas till festen. Att förverkliga planerna tillsattes en femmannakommitté, bestående av professor J. E. Rosberg, lektor Einar Pontan, läraren A. N. Winell, agronom Henrik Warelius och läraren Helge Jansson. Varje ungdomsförening inom socknen uppmanades att ekonomiskt stödja företaget genom att årligen bevilja hembygdsföreningen 500 mk. Dessutom skulle hembygdsföreningen vända sig till kommunalfullmäktige i Kyrkslätt med en anhållan om 10,000 mark intill 1930.

Då fullmäktige beviljade det önskade beloppet, och beslutet delgivits hembygdsföreningen, sammanträdde historiekommittén i Helsingfors. Kommittén kompletterades med prosten Julius Lindberg och redaktör Algot Jansson. Ordförande i kommittén blev professor J. E. Rosberg och sekreterare läraren Helge Jansson. Till huvudredaktör för historien valdes redaktör Algot Jansson. Till författare för de olika avdelningarna i historien har kommittén så vitt möjligt vidtalat framstående personer, som äro födda i Kyrkslätt. Då historiekommittén nu utger en ny utvidgad och kompletterande upplaga av Kyrkslätt historien, har den utfört ett stort arbete till hembygdens väl. Bland Kyrkslätt hembygdsförenings publikationer bör "Ur livet i det gamla Kyrkslätt", författad av läraren Linus Sundell, även nämnas. Publikationen, som innehåller några bilder och minnen från 1880-talet, är den tredje i ordningen i hembygdsföreningens skriftserie. Under den tid av snart tjugu år sedan Kyrkslätt hembygdsförening bildades, har flera krafter stått i redet. Professor J. E. Rosberg innehar ännu sin plats som ordförande och har under de gångna åren utfört en ideell och vacker gärning i hembygden. Många andra, som arbetat i hembygdsföreningens led, vore också förtjänta av ett erkännande, men utrymmet förbjuder oss. Kyrkslätt hembygdsförening kan med tillfredsställelse blicka tillbaka på sin verksamhet under de gångna åren. Arbetet har lämnat synbara resultat, som säkert skola sporra till ökad verksamhet. Uppgifter finnas, och nya arbetsfält skola helt visst öppnas, blott vi med samlad kraft och ökad arbetsglädje slå vakt kring hembygden och dess minnen.

Helge Jansson