Korkkulla

Länsmanssläkten som antog namnet Hjerta var från 1500-talet på Korkkulla i Kyrkslätt socken. Släktnamnet Hjerta är härlett från bomärket som innehöll ett hjärta.

Den äldsta dokumenterade (1) personen som framkommit är Lars Persson på Korkkulla i Kyrkslätt socken åren 1540-1547, varefter hans son övertog gården.

Sonen Erik Larsson var innehavare av Korkkulla under åren 1549-1563 och tjänstgjorde också som länsman. Under denna länsman Erik Larssons tid åren 1555-1556 var kung Gustav Vasa i Finland nästan ett år och i beskrivningen för vistelsen i Nyland nämns Korkkulla som rastplats för kungen.

Erik Larssons son länsmannen Mickel Eriksson fortsatte efter sin far på Korkkulla åren 1566-1612. Han ägde också ett frälsehemman i Tjusterby i Borgå socken. Han beviljades den 23 december 1588 ett särskilt årligt underhåll av spannmål emedan han bodde på Korkkulla vid en stor allmän väg och på grund av de förpliktelser som detta innebar. År 1588 anlades också en vattenkvarn på Korkkulla. Mickel Eriksson var också nämndeman år 1592 samt började göra rusttjänst år 1600 genom att utrusta ryttare för rusthållet och de utbytsjordar, som han slagit under sig i Hindersby, Lillestby, Mattby, Grundträsk, Skyttkulla och Håkansholmen. Teglas hemman i Hindersby som förenades år 1585 är fortfarande i sambruk med Korkkulla. Mickel Eriksson finns dokumenterad senast år 1612.
Mickel Eriksson var gift med Sigfridsdotter (2) från Sjöskog i Helsinge (Vanda). Hennes far var Sigfrid Larsson och hennes mor var Kerstin Ragvaldsdotter med anor från Sjundby-släkten vars far Ragvald Jönsson var nämndeman i Sjundeå och farfar var Jöns Dyniusson, adlad den 22 november år 1467 av konung Karl VIII Knutsson med frälse för jord i Dönsby i Karis socken.

Sonen Erik Mickelsson var rusthållare på Korkkulla rusthåll åren 1614-1630.

Erik Mickelssons son Anders Eriksson blev fogde över Friherreskapet Kajana, där han omtalas år 1656, men icke mera år 1665. Anders Eriksson är stamfader för släkten Cajanus=Kajanus.
Erik Mickelssons andra son kaptenlöjtnant Hans Eriksson Hjerta tog över Korkkulla rusthåll under åren 1630-1662. Han ägde också Medvastö rusthåll i södra Kyrkslätt. Han var fänrik under överste Burtz år 1630 samt år 1656 löjtnant för två rotar båtsmän, och kallades 'löjtnanten vid Porkala'. Han dog år 1683, efter det att han testamenterat Medvastö rusthåll till sin dotter Anna.

Kaptenlöjtnant Hans Eriksson Hjerta hade följande tre döttrar:
Margareta. Gift år 1675 med postmästaren Henrik Johansson Brennman.
Anna. Gift med trumpetaren Esbjörn Sandberg. Tvistade med systern Margareta om äganderätten till Medvastö.
Brita. Gift med länsmannen Johan Pape i Kyrkslätt.

Mågen och länsmannen Johan Pape och hans hustru Korkkulla-dottern Brita Hjerta fortsatte verksamheten på Korkkulla rusthåll under åren 1663-1709. Sonen Henrik Johansson Pape övertog Medvarstö rusthåll år 1697 och dottern Margareta blev på Korkkulla rusthåll.

Från 1710 till 1726 var mågen Matts Henriksson med hustrun Margareta Johansdotter Pape innehavare av Korkkulla.

Åren 1727-1744 var sonen Anders Mattson rusthållare och gift med Margareta Johansdotter.
Då hustrun Margateta Johansdotter var 54 år blev hon änka och innehade rusthållet Korkkulla åren 1745-1748.

Sonen Jakob Andersson tog över Korkkulla som 24 åring år 1749. Hans hustru Maria Eriksdotter födde den 4 maj 1751 deras son Johan som tog över rusthållet år 1788, samma år då Johan började använda släktnamnet Korkman.

Följande anteckningar om dragoner på Korkkulla med nr 102 finns i Nylands och Tavastehus läns dragonregementets generalmönsterrullor: Dragon Johan Wendermarck född 1688 var antecknad år 1712 och städslad till 1726 därefter dragon Matts Högberg född år 1696 fram till år 1758. Dragon Jacob Korck född 1730 åren 1758-1783 och år 1783 flyttade Anders 30 år gammal från Tenala och städslades till dragon Anders Korcksten samt efter honom kom dragon Henric Korck född 1771 från år 1794 och antecknad ännu år 1807 i rullorna för Korkkulla.

Sonen Johan Jakobsson Korkman gifte sig 18 oktober 1779 med rusthållardottern Elisabet Berg som samma år flyttade från Bergans i Esbo till Korkkulla. De äldsta bevarade byggnaderna på Korkkulla är en boda med årtalet 1783 inristat samt karaktärshuset som har årtalet 1796 inristat högst uppe på västra husgaveln. Enligt hörsägen skulle karaktärshuset ursprungligen ha varit en envåningsbyggnad som blivit förstorad år 1796 till en tvåvåningsbyggnad ( Läs mera... ). Av detta framgår att Johan och Elisabet med familjen fick flytta in i sitt nybyggda eller grundrenoverade karaktärshus 17 år efter att de vigdes. Johan dog redan åtta år senare, år 1804, varefter hustrun Elisabet övertog Korkkulla till år 1810. Efter det övergick Korkkulla till den äldsta sonen Johan Fredrik.

Johan Fredrik Korkman vigdes den 9 november 1813 med Helena Pettersson, som var född på Haverö Norrback i Nagu där hennes far Mickel Pettersson var bonde. Familjen flyttade år 1801 från Nagu till Kyrkslätt där hennes far blev rusthållare på Strömsby. Från år 1820 verkade Johan Fredrik tillsammans med sin yngre bror Carl Anders Korkman till år 1826.

Carl Anders Korkman vigdes 11 juli 1825 i Karislojo med rusthållardottern Anna Greta Bergman från Mackarjoki i Karislojo. Från 1827 till 1834 var Carl Anders Korkman rusthållare på Korkkulla, den sista tillhörande släkten Hjerta på Korkkulla rusthåll.

År 1835 köptes Korkkulla av häradsdomaren Carl Engberg från Gunnarsby i Kyrkslätt och rusthållet övergick till en annan släkt. Därefter har Korkkulla igen övergått från en släkting till en annan i många generationer, först tre generationer Engberg. Generationsskiftet då Gustaf Engberg avlider 33 år gammal år 1888 krävde domslut från Åbo Hovrätt ( Läs mera... ) varefter det var möjligt för hans son Hugo Engberg att senare överta rusthållet. Från år 1904 innehades rusthållet av Hugos mor Ida och Henrik Dahlgren och fram till att detta skrivs av Pihlström i flera generationer från år 1916 då den 28 år gamla mågen och handelsman Edvin Pihlström och den 25 år gamla hustrun Sigrid (född Dahlgren) övertog Korkkulla gård.

Här nedan ännu två noteringar från ca 500 år tillbaka där Korkkulla nämns år 1521 och år 1553:

Boken 'Bondesegel på Finska viken' nämner Korkkulla på sidan 95:
Förutom kontakten mellan Bobäck och Vichtis i handelsväg torde för Esbo ytterligare förbindelseleder inåt upplandet kunna spåras. Samma Staffan Jakobsson i Bobäck hade yttermera affärs- och borgesförbindelser med Esbo Kauwelbuw, vilket knappast torde kunna tolkas annorlunda än såsom Kauhala (1521). Denna Kauhalaby hade därjämte borgeskontakter med Korkkulla i Kyrkslätt.

Boken 'Bondesegel på Finska viken' nämner Erik Larsson och Nils Larsson från Korkkulla på sidan 201:
"De äldre beläggen för båtbyggen vid sydkusten ha gällt Borgå-trakten. Naturligtvis ha båtar byggts för avsalu även på annat håll. En saköresuppgift av år 1553 visar oss ett fall från Kyrkslätt. Olof Wäre i Kyrkslätt kom för rätta med två vittnen Erik Larsson och Nils Larsson från Korkkulla och meddelade, att Nils Eist, borgare i Reval, köpt ett skepp av Olof för 70 mrk och betalt 40 mrk av köpesumman, medan 30 mrk alltjämt förblivit oguldna. Det fastslogs, att Olof Wäre hade rätt att av Nils Eists arvingar få ut det återstående beloppet." (Referens: Gunvor Kerkkonen: Bondesegel på Finska viken: Läs mera... )

Övriga referenser;
Riksarkivets Digitalarkiv Läs mera...
Finlands Släkthistoriska Förening (FSHF) Läs mera...
Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden;
(1) HJERTA Läs mera...
(2) SJUNDBY-SLÄKTEN Läs mera...
Kyrkslätts socken I-III, skriven av Rosberg & Fleege
Sukutilat Webissä http://sukutilat.sarka.fi/
Det gamla Kyrkslätt av Sigbritt Backman och Ingalill Ihrcke-Åberg