Johan Evert Rosberg

Enligt tidningen Hufvudstadsbladet 18.6.1924:
I dag fyller professorn i geografi vid Helsingfors universitet Johan Evert Rosberg sextio år. Han kan på sin högtidsdag blicka tillbaka på en mångårig verksamhet såsom akademisk lärare samt vetenskaplig och populär författare.
Han har såsom få förstått att samla de unga. Genom sin opartiskhet och välvilja har han vunnit deras förtroende och tillgivenhet, och genom sin aldrig tröttnande energi har han väckt och underhållit deras intresse. Genom sin populärvetenskapliga skriftställarvenksamhet har han utbrett det geografiska vetandet, vidgat och fördjupat detsamma inom breda lager i vårt land. Hans ungdomliga, friska sinne har kommit till heders i hans skrifter och han har såsom författare haft nöjet och förmågan att göra sina medmänniskor glada i tunga tider.

Professor Rosberg var en av de första som drev mer ingående geografiska studier vid vårt universitet. Han blev även år 1902 den första innehavaren av den året förut inrättade fasta extraordinarie professuren i geografi och därmed den officiella representanten för den geografiska vetenskapen i vårt land. Under hans egid har geografien vunnit en allt mera framträdande ställning vid högskolan. Geografiens studium blev allmänt och omtyckt. Under hans ledning utbildades under årens lopp talrika unga förmågor. Många erhöllo anställning vid landets skolor. Andra fortsatte på den lärda banan, specialiserande sig på någon av geografiens discipliner. Snart såg sig läraren, allas professor och gode vän, omgiven av en ständigt växande skara yngre vetenskapsidkare, av vilka flere efter hand fästes vid undervisningen vid högskolan. Professuren ombildades redan år 1912 till ordinarie, och i detta nu är geografien vid Helsingfors universitet företrädd av sex lärare. Den centrala personligheten här är professor Rosberg, hans är förtjänsten av geografiens raska uppsving under den korta tiden av något över tjugo år.

Professor Rosbergs författarverksamhet är mycket omfattande. Bland de vetenskapliga frågor han behandlat kunna nämnas undersökningar rörande, fortsättningen av Salpausselkä och dess parallellmorän i ryska Karelen, Bottenvikens finska deltan och andra deltabildningar så i inlandet som vid kusten, kustens tillandning, dynerna, dalarnas beskaffenhet, uppkomst och utbildning. Ett speciellt intresse har han ägnat jordskalvföreteelserna i Finland, och en annan grupp av hans publikationer äro av antropogeografiskt innehåll. Ett av professor Rosbergs specialintressen är Lappland, det säregna landet däruppe i norr med de ljusa sommarnätterna och den långa vintern, de öde, vida vidderna och ett eget folk. Här har han företagit talrika exkursioner under loppet av flere år, både i finska, ryska, svenska och norska lappmarkerna, bl. a. såsom medlem 1914—17 av svensk-norska renbeteskommissionen. Och det underbara landet och dess icke mindre intressanta befolkning har han skildrat i ord och bild uti talrika uppsatser och värdefulla avhandlingar.

Professor Rosberg har rest även annorstädes, i de mest avlägsna trakter av vårt eget land, i Europa och ryska Asien. Sina erfarenheter och iakttagelser under resorna har han nedlagt i ett stort antal uppsatser i Geografiska sällskapets tidskrift, som han redigerat sedan 25 år tillbaka, och dessutom i några större fristående arbeten: Bland ädla slags nationer. Bygd och obygd, Utrike och utrikare, Gammeldags folk.
Även uti tidningspressen har man ofta sett alster av hans flytande penna. Dessutom är han huvudredaktör och medarbetare uti det viktiga uppslagsverket „Suomenmaa” och likaså uti „Maapallo”. Artikar av honom ingå uti „Atlas över Finland”, och för utländska läsare har han presenterat vårt land uti tyskspråkiga geografiska tidskrifter. Icke heller böra förglömmas de förträffliga resehandböcker han skrivit för Turistföreningens räkning.

Rosbergs intresse för hembygdsforskning har kommit till synes i hans verksamhet inom Kyrkslätts hembygdsförening,
Hembygdsforskningens vänner i Nyland och Centralutskottet för hembygdsforskning. Likaså har han sysselsatt sig med sockenbeskrivning uti egentlig mening och bl. a. tillsammans med U. Fleege utgivit „Kyrkslätt socken, dess natur, utveckling och historia”.

I synnerhet under tidigare år, 1886-98, har Rosberg varit verksam inom skolväsendet. Om hans pedagogiska intressen
vittna jämväl de talrika geografiska läroböcker han utgivit, för folkskolan, för den lärda skolan och för universitetets behov. En del av dessa har utgått uti flere upplagor. Han vänder sig här till ungdomen, väckande de ungas eftertanke, framhållande den växelverkan som råder mellan naturen, miljön, å den ena sidan och kulturen å den andra. Han lämnar även uti ett antal mer speciella tidskriftsuppsatser anvisningar till geografiska iakttagelser för längre komna.

Geografilärarna och andra av geografien intresserade har Rosberg samlat till gemensamma överläggningar och diskussion under s. k. geografdagar, till vilka initiativet hos oss först togs av honom. Ett annat område av betydelsefull verksamhet har Rosberg funnit i anordnandet av geografiska exkursioner under sommarferierna, främst för egna elever. Deltagarna ställas här öga mot öga med de geografiska företeelser, de tidigare på teoretisk väg lärt känna; problemen diskuteras på basen av egen åskådning.

Varmt kännande för fosterlandet och av en impulsiv natur, har professor Rosberg icke skytt att, trots åren, ställa sig i ledet av dem, som i varje stund äro redo till personlig insats för landets försvar. Han var sålunda initiativtagaren till bildandet av den akademiska bataljonen inom skyddskåren och bär allt ännu sin vapenrock med kraft och ära. Mångsidigt intresserad, verksam på olika områden, uppburen och högt aktad, går professor Rosberg in i nya år. På sin högtidsdag ser han sig omgiven av en talrik skara vänner, elever och kamrater, som bringa honom sin hyllning, sitt tack för gången tid, sin önskan om lycka och välgång under kommande dagar.

Enligt tidningen Hufvudstadsbladet 23.5.1922, om hembygsdföreningens naturskyddsområde, det första i Finland:
I det inre av Nyland ha vi att anteckna ett mindre reservat, Dammvikens eller Meikko naturpark i Kyrkslätt, som erbjuder ett särskilt intresse emedan det fåtts till stånd genom åtgärd av kommunen, på initiativ år 1912 av ortens vakna hembygdsförening. Här har såtts ett frö, som, må vi hoppas, skall bära rika skördar överallt i Finlands bygder.

REF: Läs mera...