Tidningen Hufvudstadsbladet den 30.4.1922:
Efter någon tids sjuklighet avled i går i Oitbacka gårds godsägare konsul Feodor Kiseleff i en ålder av nära sjuttio år.
Sitt minne har konsul Feodor Kiseleff främst hugfäst genom den stora donation av en halv miljon mark till Åbo akademi, vilken han i sammanhang med akademiens invigning år 1919 överlämnade för upprättandet vid akademien av en professur i nordisk kulturhistoria och folklivsforskning. Denna professur, som efter donator benämnts „Kiseleffska professuren i nordisk kulturhistoria och folklivsforskning" utgör ett bevis på givarens varma intresse för den svenska odlingen i detta land och fortsätter den rad av stora donationer för svenska kulturändamål vid vilka familjen Kiseleffs namn är bundet, bl.a. de betydande donationerna till Nyländska avdelningen. Men den är icke den enda. Varm fosterlandsvän och svenskhetsvän undandrog sig konsul Kiseleff icke att under ofärdsåren med betydande belopp understödja det passiva motståndsarbetet och nu senast skyddskåren i hans hemtrakt liksom han i det tysta med rund hand vid olika tillfällen bistått filantropiska företag, vilkas syftemål han gillat. Varm vän, speciellt, till folkupplysningen hade Feodor Kiseleff även en betydande andel i uppkomsten och utvecklingen av Mellersta Nylands folkhögskola, i vars styrelse han varit både kassör och sekreterare samt under många år jämväl ordförande.
Student år 1869 från Helsingfors privatlyceum inträdde Feodor Kiseleff i firman Kiseleff & Söner och vistades på olika orter i utlandet, främst England och Tyskland, för att göra sig förtrogen med affärslivets metoder. Han arbetade sedan några år i den stora firman och efterträdde sin fader, kommersorådet N. Kiseleff som portugisisk konsul i Helsingfors.
I slutet av 1880-talet bosatte sig konsul Kiseleff på Oitbacka gård och ivrig och intresserad jordbrukare som han var lyckades han med sin ovanliga administrationsförmåga, sitt ekonomiska sinne, sin arbetsamhet och plikttrohet att inom kort av det vackra Oitbacka, som han efter hand utvidgade genom inköp av en mängd lägenheter i Kyrkslätt göra en verklig mönstergård. Intresserad hästvän som han var och en av de största i detta land som ivrat för ridsportens utveckling var speciellt stallet och hästuppsättningen på Oitbacka i mönstergillt skick. Även en körskola upprätthöll konsul Kiseleff i många år på sin egendom. För sina underhavande var han en god och omtänksam husbonde, som lade sig särskilt vinn om att ställa det väl för dem, vilka stodo i hans tjänst, och bl.a. lät uppföra förträffliga bostäder på alla sina egendomar. Även deras andliga förkovran låg honom nära om hjärtat och i Oitbacka ungdomsförenings alla strävanden tog han personligen en synnerligen verksam del.
Med vidsträckta intressen, berest och beläst var konsul Kiseleff en i sällskapslivet ofta sedd personlighet vänfast och dessutom en av de få i vårt land, som såg sig i tillfälle att med gammaldags storstilad gästfrihet öppna sitt vackra hem för de talrika umgängesvännerna, förstod konsul Kiseleff att göra sitt Oitbacka till en angenäm samlingsplats för gäster från fjärran och nära.
Närmast sörjes konsul Kiseleff av syster, hovrådinnan Nadine Topelius, svåger och systerbarn.