| Arkivalia arkivförteckning |
Välj "Samling" för att komma till arkivförteckningen.
Nivå 1
| Mera information om |
| samlingen erhålles |
| genom att klicka på |
Under rubriken Bild är eventuellt en bild införd som belyser arkivsamlingen.
Under rubriken Titel är numret på samlingen.
Under rubriken Beskrivning är en sammanfattning av innehållet i arkivsamlingen.
Under rubriken Tid är information om vilken tidsrymd arkivsamlingen omfattar.
Nivå 2
Klicka på ett nummer under rubriken Titel för se efter om det finns några objekt införda som tillhör samlingen.
Språk, finska eller svenska
Arkivsamlingen är skriven på svenska, finska eller på båda språken enligt donatorns eller deponentens språk.
Sökanvisningar
I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med namn och ord. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Nyckelord kan vara namn som Hindersby och Lundell, ämnesord är substantiv som t. ex. skola och torp.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som Det_oförgätliga_Kyrkslätt (boktitel) och Hjördis_Nyman (författare). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
Kunta Kirkkonummi
Kylä Korkkulla
Tilan nimi Korkkulla
Tilannevuosi 1931
Omistaja Frans Pihlström , Sigrid o.s. Dahlgren
Lisätietoja
KORKKULLA, 3 km Kirkkonummen asemalta ja 40 km Helsingistä. Omistajat v:sta 1916 Frans ja Sigrid (o.s. Dahlgren) Pihl-ström. Siihen kuuluvat Korkkullan ja Teklaxin tilat, jotka yhdistettiin v. 1585. Korkkullan ensimmäisenä omistajana mainitaan Lars Persson, v v. 1540—47 ja hänen sukunsa oli tilan isäntänä 300 v. V. 1835 tuli tilan omistajaksi Karl Engberg, jonka suku sita vieläkin hallitsee. Pinta-ala 238 ha, josta puutarhaa 0,25, peltoa 63, viljelyskelpoista maata 2,5, metsämaata 162,25 ja joutomaata 10 ha. Pellot epätasaisia multa-, savi- ja hiekkamaita, niistä 7 ha salaojitettuna. Rakennukset viljelysten keskellä, korkealla kummulla. Päärakennus on yli 100 v. vanha, mutta vielä hyvässä kunnossa ja korjattu v. 1919. Karjarakennus on kivestä, v:lta 1890. Siinä on vesijohto. Viljelysjärjestys: kesanto ja kaura, syysvilja ja heinä, 5 heinää, 2 kevätviljaa ja juurikasvit. V. 1929 viljeltiin 0,5 ha vehnää, 2 ruista, 10 kauraa, 1,75 perunaa, 0,25 pellavaa ja 46 ha heinää; kesannolla oli 2,5 ha. Kotieläimet: hevosia 5, lehmiä 21, sonneja 2,sikoja 2, kanoja ja ankkoja 5. Myydään maitoa, heiniä, perunoita, viljaa, lihaa ja munia Helsinkiin. Metsä on suunnitelman mukaan hoidettua havumetsää, josta 1917 myytiin tukkeja ja 1929 800 m3 paperipuita. Voimakoneena öljymoottori. Se käyttää puimakonetta, pärehöylää, katkaisusirkkeliä ja pehkunrepijää.
Lähde
Suomen maatilat, I osa