| Arkivalia arkivförteckning |
Arkivförteckningen
Välj "Samling" för att komma till arkivförteckningen.
Nivå 1
| Mera information om |
| samlingen erhålles |
| genom att klicka på |
Under rubriken Bild är eventuellt en bild införd som belyser arkivsamlingen.
Under rubriken Titel är numret på samlingen.
Under rubriken Beskrivning är en sammanfattning av innehållet i arkivsamlingen.
Under rubriken Tid är information om vilken tidsrymd arkivsamlingen omfattar.
Nivå 2
Klicka på ett nummer under rubriken Titel för se efter om det finns några objekt införda som tillhör samlingen.
Språk, finska eller svenska
Arkivsamlingen är skriven på svenska, finska eller på båda språken enligt donatorns eller deponentens språk.
Sökanvisningar
I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med namn och ord. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Nyckelord kan vara namn som Hindersby och Lundell, ämnesord är substantiv som t. ex. skola och torp.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som Det_oförgätliga_Kyrkslätt (boktitel) och Hjördis_Nyman (författare). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
Bisa
Kuva Porkkalan vuokra-alueelta. Bild från Porkalaområdet.Kunta Kirkkonummi
Kylä Gunnarskulla
Tilan nimi Bisa
Tilannevuosi 1931
Omistaja Mickael Strömsten , Lempi o.s. Röman
Lisätietoja
BISA, 5 km Kirkkonummen asemalta ja 44 km Helsingistä. Omistajat v:sta 1923 Mickael ja
Lempi (o.s. Röman) Strömsten. Tila mainitaan ensi kerran 1500-luvulla ja ensimmäinen tunnettu omistaja, Påval Bengtsson, hallitsi sitä vv. 1600 — 34. V. 1791 se jaettiin kanden Hällström sukuisen henkilön kesken. Toinen osa joutui kuitenkin pian naimisen kautta Boström suvulle, mutta yhdistettiin taas 1834 toiseen osaan. Hällströmit omistivat tilan v:een 1900 saakka. Noin parikymmentä vuotta sitten se joutui keinottelijain käsiin, jotka hävittivät sitä kykynsä mukaan. Olipa tila pari vuotta ennen nykyisiä omistajia asumatonkin eikä sillä pakkohuutokaupassa enää ollut omistajaakaan. Pinta-ala 173,5 ha, josta peltoa 38,5, laidunta 12, viljelyskelpoista maata 2, metsämaata 111 ja joutomaata 10 ha. Pellot epätasaisia savi-, multa- ja hiekkamaita, niistä 19 ha riukusalaojissa. Rakennukset viljelysmaiden reunassa. Ne ovat kaikki puusta, paitsi navetta harmaasta kivestä. Nykyinen omistaja on uudelleen kunnostanut maat ja sovitkuitenkaan käytetä, vaan harjoitetaan vapaata viljelystä. V. 1929 olivat eri viljelyskasvien alat: rukiin 6 ha, vehnän 1,5, kauran 22, ohran 0,25, herneen 0,3, perunan 2, pellavan 0,3, rehujuurikasvien ja lantun 1,5, heinän 49, 65 ja kevätvehnän 0,5 ha; kesantona oli 6 ha. Kotieläimiä: 4 hevosta, 10 lehmää, 1 sonni, 6 sikaa, 1 lammas ja 80 kanaa. Karja on Ay-rotua ja kanat valkeata leghornia. Suurimmat tulot saadaan rehujen, viljan, perunoiden, puu- ja kasvitarhantuotteiden sekä maidon, lihan ja munien myynnillä, ostajana oma täysihoitola. Metsä on enimmäkseen havumetsää. Voimakoneena raakaöljymoottori ja traktori.
Lähde
Suomen maatilat, I osa
arkivbildare: Kyrkslätts hembygdsförening rf
fotograf: Myrberg, Carl-Gustav & Kneck, Lars