| Arkivalia arkivförteckning |
Arkivförteckningen
Välj "Samling" för att komma till arkivförteckningen.
Nivå 1
| Mera information om |
| samlingen erhålles |
| genom att klicka på |
Under rubriken Bild är eventuellt en bild införd som belyser arkivsamlingen.
Under rubriken Titel är numret på samlingen.
Under rubriken Beskrivning är en sammanfattning av innehållet i arkivsamlingen.
Under rubriken Tid är information om vilken tidsrymd arkivsamlingen omfattar.
Nivå 2
Klicka på ett nummer under rubriken Titel för se efter om det finns några objekt införda som tillhör samlingen.
Språk, finska eller svenska
Arkivsamlingen är skriven på svenska, finska eller på båda språken enligt donatorns eller deponentens språk.
Sökanvisningar
I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med namn och ord. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Nyckelord kan vara namn som Hindersby och Lundell, ämnesord är substantiv som t. ex. skola och torp.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som Det_oförgätliga_Kyrkslätt (boktitel) och Hjördis_Nyman (författare). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
Gustaf Victor Eklund
Han fortsatte emellertid icke på den juridiska banan, utan egnade sig åt landthushållning på sin egendom Kauhala i Kyrkslätt.Tidningen Veckobladet 18.1.1911:
I torsdags på aftonen afled härstädes plötsligt vicehäradshöfdingen Gustaf Victor Eklund.
Vicehäradshöfding Eklund föddes i Sibbo år 1841 och aflade studentexamen 1863. Följande år antogs han till auskultant i Åbo hofrätt och blef vicehäradshöfding 1870. Han fortsatte emellertid icke på den juridiska banan, utan egnade sig åt landthushållning på sin egendom Kauhala i Kyrkslätt. Intresserad och kunnig jordbrukare har han som ordgille på ett verksamt sätt deltagit i arbetet för landthushållningens främjande i kommunen. Vicehäradshöfding Eklunds betydelse för hans hembygd var emellertid ej blott den insiktsfulle jordbrukarens, utan äfven den förfarne kommunalmannens. Hvad han som sådan verkat i Kyrkslätt skall länge ihågkommas därstädes. Under 24 år fungerade han som kommunalstämmans ordförande och afgick från denna post först i slutet af år 1909. Han innehade äfven andra förtroendeuppdrag inom kommunen. Sålunda var han medlem af folkskoledirektionen. Varm vän af upplysning och framåtskridande omfattade han folkhögskolan å Finns med stort intresse och var medlem af dess bestyrelse. I sin hembygd var han därjämte synnerligen verksam som juridisk rådgifvare och ledare. Han var den själfskrifne talaren vid alla solenna tillfällen i Kyrkslätt. I nämnda och andra afseenden representera kommun.
Redan så tidigt som 1877 78 erhöll han säte i bondeståndet som representant för Lojo domsaga. Som ombud för Helsinge domsaga deltog vicehäradshöfding Eklund vidare i bondeståndets förhandlingar år 1897, 1899, 1900, 1904, 1905 och 1905-1906 års landtdagar. År 1897 uppträdde han som en varm förespråkare för kustbanan Helsingfors Karis. Under ofärdsårens landtdagar framträdde vicehäradshöfding Eklund som en oförskräckt och skicklig förkämpe för tillvaratagandet af landets lag och rätt. Vid 1904-1905 års landtdag var han en af petitionärerna för det grundlagsenliga styrelsesättets återupprättande.
Som privat person var vicehäradshöfding Eklund uppskattad och värderad för sitt frimodiga, väsen och sitt för alla goda sträfvanden öppna sinne. Hans bortgång väcker saknad i vida kretsar. Närmast sörjes han af maka, född Oeltze, samt bam, bland dem arkitekten Jarl Eklund.