| Arkivalia arkistoluettelo |
Valitse "Kokoelma" päästäksesi arkistoluetteloon.
Taso
Kuva otsikon alla on mahdollisesti kuva liittyen kokoelmaan.
Nimike otsikon alla on kokoelman numero.
Kuvaus otsikon alla on tietoa kokoelman sisällöstä.
Aika otsikon alla on tietoa kokoelman ajankohdasta.
Taso 2
Klikkaa numeroa Nimike otsikon alla ja tarkista jos kokoemaan liitetty lisätietoja.
Kieli, suomi tai ruotsi
Arkistokokoelmat on kirjoitettu suomeksi tai ruotsiksi tai molemmilla kielillä, ensisijaisesti tallentajan ja lahjoittajan kielen mukaan.
Hakuohjeet
Hakukenttään Hae! voi syöttää yhden tai useamman avainsanan. Voit etsiä nimellä ja sanalla. Haussa voidaan käyttää myös avainsanoja ja aihesanoja. Avainsanat voivat olla nimiä, kuten Hindersby tai Lundell, avainsanat ovat substantiivejä, kuten esim. koulu tai torppa.
Alaviivoja käyttämällä on mahdollista etsiä tiettyä sanajärjestystä, kuten Kertomuksia_Lapinkylästä (kirjan nimi) tai Bengt_Welin (tekijä). Sillä ei ole merkitystä, käytätkö haussa pieniä vai isoja kirjaimia.
Wrede, Karl August (f. 18/9 1859 Anjala, d. 25/5 1943 Hfrs), arkitekt, friherre och väckelseledare. W. utexaminerades 1882 som arkitekt vid Dresdens polytekniska institut och var 1883-87 och 1893-1918 anställd vid Överstyrelsen för allmänna byggnaderna, till en början vid Viborgs länsbyggnadskontor och därefter vid Nylands i Hfrs. Han gjorde ritningarna till flera ståtliga nyrenässansbyggnader i det centrala Hfrs, av vilka en del dessvärre revs under 1960-t. W. betraktades på sin tid som en av landets ledande arkitekter; hans mest kända verk är de två byggnaderna vid Mikaelsgatans, N. Esplanadens och Alexandersgatans hörn (uppf. i två skeden 1888 o. 1892), som fortfarande går under namnet Wredeska huset eller passagen. Också den Sinebrychoffska villan (1887) på Björnholmen i Esbo är ritad av honom, liksom även det för industrimannen Peter von Nottbeck 1898 uppförda palatset Milavida (sederm. Näsilinna) i Tfrs som inrymmer landskapsmuseet.
W. genomgick 1894 en religiös kris och engagerade sig därefter i det kristliga arbetet, särskilt missionsverksamheten, som predikant och författare av religiösa skrifter. Han ritade Finska missionssällskapets kyrka och hus (1900) och stadsmissionens kyrka Betania (1904) samt därtill flera högreståndsvillor och Åbo stadsbibliotek (1903), ett av hans främsta arbeten. Han utgav släktminnen, Vid Kymmene älv (1933) och Minnen från mitt arbete för Herren (1940). (H. Gulin, K.A.W., 1948) (Patrick Eriksson)