Arkivalia arkistoluettelo |
Valitse "Samling" päästäksesi arkistoluetteloon.
Taso 1
Lisää tietoa |
kokoelmasta saat |
klikkaamalla . |
Bild otsikon alla on mahdollisesti kuva liittyen kokoelmaan.
Titel otsikon alla on kokoelman numero.
Beskrivning otsikon alla on tietoa kokoelman sisällöstä.
Tid otsikon alla on tietoa kokoelman ajankohdasta.
Taso 2
Klikkaa numeroa Titel otsikon alla ja tarkista jos kokoemaan liitetty lisätietoja.
Kieli, suomi tai ruotsi
Arkistokokoelmat on kirjoitettu suomeksi tai ruotsiksi tai molemmilla kielillä, ensisijaisesti tallentajan ja lahjoittajan kielen mukaan.
Hakuohjeet
Hakukenttään Sök! voi syöttää yhden tai useamman avainsanan. Voit etsiä nimellä ja sanalla. Haussa voidaan käyttää myös avainsanoja ja aihesanoja. Avainsanat voivat olla nimiä, kuten Hindersby tai Lundell, avainsanat ovat substantiivejä, kuten esim. koulu tai torppa.
Alaviivoja käyttämällä on mahdollista etsiä tiettyä sanajärjestystä, kuten Kertomuksia_Lapinkylästä (kirjan nimi) tai Bengt_Welin (tekijä). Sillä ei ole merkitystä, käytätkö haussa pieniä vai isoja kirjaimia.
Tidningen Veckobladet 18.1.1911:
I torsdags på aftonen afled härstädes plötsligt vicehäradshöfdingen Gustaf Victor Eklund.
Vicehäradshöfding Eklund föddes i Sibbo år 1841 och aflade studentexamen 1863. Följande år antogs han till auskultant i Åbo hofrätt och blef vicehäradshöfding 1870. Han fortsatte emellertid icke på den juridiska banan, utan egnade sig åt landthushållning på sin egendom Kauhala i Kyrkslätt. Intresserad och kunnig jordbrukare har han som ordgille på ett verksamt sätt deltagit i arbetet för landthushållningens främjande i kommunen. Vicehäradshöfding Eklunds betydelse för hans hembygd var emellertid ej blott den insiktsfulle jordbrukarens, utan äfven den förfarne kommunalmannens. Hvad han som sådan verkat i Kyrkslätt skall länge ihågkommas därstädes. Under 24 år fungerade han som kommunalstämmans ordförande och afgick från denna post först i slutet af år 1909. Han innehade äfven andra förtroendeuppdrag inom kommunen. Sålunda var han medlem af folkskoledirektionen. Varm vän af upplysning och framåtskridande omfattade han folkhögskolan å Finns med stort intresse och var medlem af dess bestyrelse. I sin hembygd var han därjämte synnerligen verksam som juridisk rådgifvare och ledare. Han var den själfskrifne talaren vid alla solenna tillfällen i Kyrkslätt. I nämnda och andra afseenden representera kommun.
Redan så tidigt som 1877 78 erhöll han säte i bondeståndet som representant för Lojo domsaga. Som ombud för Helsinge domsaga deltog vicehäradshöfding Eklund vidare i bondeståndets förhandlingar år 1897, 1899, 1900, 1904, 1905 och 1905-1906 års landtdagar. År 1897 uppträdde han som en varm förespråkare för kustbanan Helsingfors Karis. Under ofärdsårens landtdagar framträdde vicehäradshöfding Eklund som en oförskräckt och skicklig förkämpe för tillvaratagandet af landets lag och rätt. Vid 1904-1905 års landtdag var han en af petitionärerna för det grundlagsenliga styrelsesättets återupprättande.
Som privat person var vicehäradshöfding Eklund uppskattad och värderad för sitt frimodiga, väsen och sitt för alla goda sträfvanden öppna sinne. Hans bortgång väcker saknad i vida kretsar. Närmast sörjes han af maka, född Oeltze, samt bam, bland dem arkitekten Jarl Eklund.