| A r k i v a l i a - Kirjasto |
Arkivalian ja Kirkkonummen kotiseutuyhdistyksen kirjastoluettelo.
Kirjat ovat omissa kirjastoissaan Arkivaliassa.
Kirjoja voi tutkia, valokuvata ja lukea Arkivalian kokous- huoneessa, mutta kirjoja ei lainata.
Arkivalian kirjastoluettelo:
Tällä sivulla kaikkia Arkivalian kirjaston kirjoja voi hakea ja lajitella nimen/aakkosjärjestyksen tai ajan/julkaisuajankohdan mukaan.
Arkivalian kirjasto on merkitty merkinnällä: "ägare: Arkivalia"
(Kirkkonummen Kotiseutuyhdistyksen käsikirjasto on merkitty merkinnällä: "ägare: Kyrkslätts hembygdsförening, referensbiblioteket" jo rekisteröityjen kirjojen osalta.)
Kirkkonummen kotiseutuyhdistyksen kirjasto:
Kaikki Kirkkonummen kotiseutuyhdistyksen kirjat ovat haettavassa kirjastoluettelossa, joka avautuu seuraavasta linkistä:
A =
Arkistotieto -
Arkivkunskap
D =
Yleiset teokset ja historia -
Allmänna verk och historia
H2
Maakuntahistoria -
Landskapshistoria
H2 KU-MN =
Keski Uusimaa –
Mellersta Nyland
H2 LU-VN =
Länsi Uusimaa –
Västra Nyland
H2 PÖ =
Pohjanmaa -
Österbotten
H2 UN =
Uusimaa - Nyland
H3
Pitäjähistoria -
Sockenhistoria
H3 E =
Espoo –
Esbo
H3 H =
Helsingin maalaiskunta –
Helsinge
( Vantaa –
Vanda )
H3 Han =
Hanko -
Hangö
H3 Hel =
Helsinki –
Helsingfors
H3 K =
Kirkkonummi –
Kyrkslätt
H3 Kar =
Karjaa –
Karis
H3 P =
Pohja –
Pojo
H3 S =
Siuntio –
Sjundeå
K =
Keittokirjat -
Kokböcker
L =
Muistelmat ja biografiat -
Memoarer och biografer
M =
Arkkitehtuuri -
Arkitektur
O =
Oppikirjat -
Läroböcker
R =
Kaunokirjallisuus -
Skönlitteratur
S =
Laulukirjoja -
Sångböcker
T =
Taidekirjoja –
Konstböcker
U=
Övrigt -
Muuta
Då Evy Björkman (1876-1960) gick i pension vid 80 års ålder år 1956, hade hon arbetat för ungdomsrörelsen och det fria bildningsarbetet i nästan 50 år. Sigbritt Backman beskriver ingående hur Björkman arbetade för flera olika aktörer inom det fria bildningsarbetet, utgående från hur Björkmans roll som folkbildare och kvinna tog form genom olika engagemang och personliga kontakter. Evy Björkman skapade ett kontaktnät som i geografisk bemärkelse omfattade hela Svenskfinland, och även kretsar inom det fria bildningsarbetet i Sverige. Hon hade kontakter inom ungdomsrörelsen, det fria bildningsarbetet och den akademiska världen, och stod ständigt i kontakt med folk inom föreningarna, med föreläsare, med studiecirkelfolk och med åhörare på olika sammankomster. Målsättningen var alltid den samma: att genom föreläsningar, kurser och studiecirklar sprida bildning och kunskap till den svenskspråkiga befolkningen i Finland, speciellt till ungdomen.