A r k i v a l i a

Tietokanta 

Tietokanta sisältää materiaalia jonka Arkivalia julkaisee netissä ja josta saattaa olla yleinen kiinnostus.

Arkivalia lisää aiheita kun niitä sopivasti löytyy.

Kieli, suomi tai ruotsi 

Arkistokokoelmat on kirjoitettu suomeksi tai ruotsiksi tai molemmilla kielillä, ensisijaisesti tallentajan ja lahjoittajan kielen mukaan.

Hakuohjeet

Hakukenttään Hae! voi syöttää yhden tai useamman avainsanan. Voit etsiä nimellä ja sanalla. Haussa voidaan käyttää myös avainsanoja ja aihesanoja. Avainsanat voivat olla nimiä, kuten Hindersby tai Lundell, avainsanat ovat substantiivejä, kuten esim. koulu tai torppa.

Alaviivoja käyttämällä on mahdollista etsiä tiettyä sanajärjestystä, kuten Kertomuksia_Lapinkylästä (kirjan nimi) tai Bengt_Welin (tekijä). Sillä ei ole merkitystä, käytätkö haussa pieniä vai isoja kirjaimia.

Berättelser från Lappböle

Kyrkslätt, Lappböle, Herrla, Tengo, Nummis, Raula, Jussila
Kyrkslätts Hembygsförenings skrifter nummer XLIV

Boken beskriver Lappböle i Kyrkslätt i ett historiskt perspektiv. I äldre tider var jordbroket den viktigaste näringen i byn. Förhållanderna på 1700-talet belyses ingående med hjälp av storskiftehandlingar från 1776 som visar hur storskiftesförrättning kunde engagera alla grannar. I Lappböle Fanns, då storskiftet förrättades, fem gårdar, Herrla, Tengo, Nummis, Raula, och Jussila, av lika Raula delades i slutet av 1700-talet och Jussila i början av 1800-talet. I början av 1900-talet delades sedan de de flesta stamhemman i byn så att ett stort antal småbruk uppstod. På småbruken levda man på boskapsskötseloch spannmålsodlimg. För att dryga ut kassan kunde man hyra ut bosdadshuset sommartidtill sommargäster.På 1930-talet försökte sig flera jordbrukaren på tomatodling. Trenden höll i sig intill 1970-talet då odlingen blev olönsam på grund av det höga oljepriset.
Lappböle har också varit snickarnas by. Den snickarindustri som i slutet av 1800-talet uppstod i byn var unik för Kyrkslätt. Ingen annanstans i kommunen har det funnits så många snickare. Snickarna bodde och arbetade vanligen på samma plats vilket gjorde att deras, ofta småskaliga, villor och verkstäder lade sig prägel på kulturlandskapet och ännu i vår tid är ett viktig inslag i miljön.

Tid
2013
Mediatunnus
H3 K